Att navigera bland styrdokument, pedagogisk forskning, och modeflugor

En utav utmaningarna som lärare, kanske extra betonat i rollen som förstelärare på en skola som har i explicit uppdrag att utveckla IT-pedagogik, är utmaningen att balansera mellan uppdraget i styrdokumenten, fömaningarna från förvaltningen, nya pedagogiska tekniker som ser lovande ut, och den emellanåt tjocka djungeln av pedagogisk forskning.

Det pratas mycket om vissa pedagogiska modeflugor under viss tid. Flippat klassrum har varit en sådan som fått enormt mycket uppmärksamhet och ett relativt brett genomslag i skolor runtom i världen. Studentresponssystem av olika slag likaså, och gamification. Men det jag ofta saknar en djupare diskussion om i den bredare pedagogiska debatten är syntesen av dessa och andra metoder. När ska man flippa? Hur ska vi använda informationen från SRS? Kan vi försöka integrera dessa olika metoder för att skapa en genomtänkt helhet av undervisning i traditionella och virtuella klassrum? Det får väl ta sin tid. Jag delar ju fortfarande själv upp det ganska mycket eftersom jag inte riktigt hittat rätt kombination, men det känns som att jag vet vart jag är på väg i min pedagogik.

En annan sak. En av mina frustrationer över skolan och lärarutbildningen är att jag saknar det neuropsykologiska kopplingen till minne och inlärning. Den var helt frånvarande i min lärarutbildning, och de kollegor som jag pratat med säger att det varit lika för dem. De som har koll på hur hjärnan och minnet har lärt sig det på egen hand eller i andra studier. Varför finns det inte med? Hjärnan och minnet är väl något av det viktigaste vi har att syssla med som lärare? Att förstå hur det fungerar kan vara en otrolig hjälp både för elever att lägga upp sina egna studier, och för lärare att hjälpa dem. De senaste åren har jag börjat med att gå igenom hur minnet fungerar med förstaårseleverna, som en inledning till studietekniken som vi arbetar med en del under första terminen (och efter att eleverna bad om det förra året så ska vi se till att det fortsätter även efter det). Men jag kommer inte ifrån att jag tycker att det borde läggas mer energi på detta tidigare i skolgången. Minnets grundläggande struktur och funktion borde inte vara nyheter för elever som kommer till gymnasiet. Och det borde inte vara enbart lärare i psykologi, biologi och naturkunskapslärare som har studerat minnet under utbildningen.